NY baby!

Så har vi då varit iväg och upplevt det stora äpplet och the windy city med egna öppna sinnen!

NY bjöd på Cosmos, shopping, sightseeing, sena kvällar, show och massa snack! Höjdpunkterna i korthet; utsikten från Rockefeller center, Mamma Mia-showen på Broadway och Hudsons takbar där alla glas var av plast. Om varför gick vilda diskussioner, hade de inte råd med annat, tror de att folk slänger sina glas över kanten med fara för liv och färde för de på gatan nedanför eller smakar kanske helrör bättre i plast? Vi hann inte spekulera särskilt länge innan vi var inviterade till ett bord med ett gäng börsmäklare och kvällen var i full gång!




Marias kompis Jim och hans vännina hade varit i stan ett tag innan vi ankom så via dem fick vi mycket goda tips samt ett besök på en typisk (?) amerikansk gay-klubb, kul!

Men trots goda tips konstateras att shoppingen måste rekas minst en gång, kanske flera och att mitt nästa besök i stan kommer att generera mindre plats i garderoben hemma. Men med tanke på rådande omständigheter och galopperande finanskris var det ändå till belåtenhet! Min skrikigt blommiga scarf för 9 dollar har framkallat fler positivt reaktioner än nåt annat plagg (underkläder undantaget) i min ägo.


Hos Jonas i Chicago var det en dag med sightseeing, två kvällar (+ en tidig morgon...) med fest och en dag med NHL-hockey! Sicken upplevelse! 23.000 hockeyfans och så lilla jag :-) som mitt i detta mayhem lyckades slumra till i flera sekunder.

Övriga aktiviteter i Chicago innefattade bland annat att i olika hastigheter försöka träffa en baseboll och att dansa på ett piano till Elvis efter några drinkar. Inte de enklaste uppgifterna men fröken Gunnarsson gjorde ett tappert försök på båda, med blandat resultat....

Det bjöds även på klassisk svensk påskmiddag (IKEA halleluja) hemma hos Jonas vän Olaf som på ett imponerande sätt svängt ihop ägg, sill, potatis, lax, hemmagjorda köttbullar med mera! Trodde jag skulle behöva äta hamburgare och fries också på påskafton och inget fel i det i och för sig och Jonas visade faktiskt en kul resturang där man på ett schema kryssade för hur man ville ha hamburgaren och vad den skulle komma med för tillbehör, lite kul koncept.



Nej, nu är jag så trött så reseberättelsen får ett lyckligt slut med touchdown och taxfreeshopping på Gardermoen!


Life is a journey!
How will you ever know if you've made it all the way there?

Bicycle race!

Vissa benämner det vår, jag; cykelväder! När jag tog det första trevande trampet gick ett lyckorus genom kroppen! Knoppen var tämligen frånkopplad i just det ögonblicket och det märktes när jag skulle växla upp och bara fick massa rassel och en hård sadel i arslet... Just det, var ju faktiskt på väg till cykelservicen med den, eftersom nåt var paj. Lyckades förklara för killen i butiken att det antagligen var nåt med växlarna... Han tog samtidigt en "vårkoll"; oljade, pumpade och testade (hmm.... ;-)) och var schysst nog att inte ta mer än 60kr för besväret.

Och kolla här då, visst blir man glad;
http://www.youtube.com/watch?v=68Ze1ZcqnO0

Helgerna och veckorna har gått med jobb på kontoret och ute på Gardermoen på lördagar där jag fått lägga ögonen på fotbollsspelande killar i alla åldrar och högre divisioner på väg till Spanien på träningsläger. Trevliga bekantskaper och en och annan gammal också, haha!

Förra veckan intog TUR-mässan och allt vad det innebär huvudstaden i väst. Göteborg förvandlades till ett mecka för snyltande resebyråfolk och agenter utan hämningar, varav jag var en av dem. Maria mötte upp på stationen och First Hotel G stod för en riktigt bra buffé och obegränsat med öl, vin och skumpa fram till kl 22.30 (enligt Tord och vännerna på EuroTravel Sports som definitivt kan räknas till en av de ovan tidigare nämnda ;-)) Efter G det blev det mer aktiviteter på Park Lane innan taxin tog hem Maria o mig. Maria gick upp 3,5 timme senare för att jobba... medan jag åkte ner till mässan, mötte Lina och mest gick runt för att leta upp något att äta till frukost. Ungerska bakverk, några nötter och champagne & juice utgjorde en måltid helt enligt tallriksmodellen...
Som tur var stod lunch med Simon, en kompis til Per på Tjörn, som förhoppningsvis blir vår skeppare till sommarens segling, på Mat- och sovklockan så förmiddagen var räddad.
Och då verkar faktiskt också en veckas sommarsemester ha fallit på plats. Har bekräftat vår Mamba och skepparn är ju checkad så det ser ut som om Våghalsarna gör ett nytt försök på att skrämma slag i svenska västkusten v31!

Resan till USA har inte bara kristalliserats utan också nu kommit skrämmande nära! Har inte hunnit planera ju (blir väl som vanligt "jag läser guideboken på planet") och jag hoppas innerligt att spanjorerna nere på IATA kan skicka mig beviset på att jag faktiskt är en "riktig" agent så att vi får hotellet i NY så billigt som vi hoppas... Grand Hyatt lär väl sätta oss back en hacka annars... Mellan den 5 och 14 april blir jag borta!

Men först är det 2x30-års kalajs i Götet och 13 grupper att ta ut biljetter för....



Och så något att tänka på inför den shoppingspree som antagligen kommer äga rum i NY.....;

Joy is not in things, it is in us!








Men visst var det fint, DNA-armbandet av Andrea Valentini...

Rund och romantisk

... är ju jag ocskå men det är inte det jag främst tänker på med inledningen. Igår snubblade jag över en blogg där någon beklagat sig över snön nånstans i Sverige. Vid det här laget är väl de som följer med här och träffar mig tämligen trötta på att höra mig prata snö men i alla fall, inte mitt problem. Personen tyckte att snön tog bort kanterna och konturerna och gjorde allt suddigt. Och det är ju delvis därför jag gillar den! Och för att imorrn ser inte gatan, bilen, cykeln, husen likadana ut som de gjorde idag, om det då snöat under natten vill säga. Det vita skenets romantiska lyster och ljudet från stegen! Kan inte förklaras! Kanske har jag blivit mer romantisk på senare år (och rundare också...) än vad jag var förr. Borde kanske anat oråd när jag fastnade för Love Actually för typ 5år sen. Inget fel i att vara romantisk, men det är bara det att jag inte känner att jag varit det i samma utsträckning tidigare. Har det kanske med åldern att göra eller bara med det faktum att jag får så lite av det nu för tiden? Fick ju i och för sig parfym på Alla Hjärtans Dag, från norska Calle som är homosexuell, vilket inte på nåt sätt gör den mindre uppskattad! Cliniques senaste är det och den passar mig perfekt. Och som anmärkning kan jag också notera att trisslotterna från mamma inte genererade nån ekonomisk vinst tyvärr...

Men helgen och då Alla Hjärtans Dag som för en gångs skull inföll på en lördag, spenderades tillsammans med min skönsjungande vän Calle från Borås, kunde inte ha blivit bättre! Och med tanke på "dagen" trodde väl de flesta på resturangen där vi åt i lördags antagligen att vi var på romantisk date, eftersom det just bara var andra par där, och så klart "sprang" man på nån man kände men som tur är, är det inte andras tankar och meningar som räknas.

Efter Calles ankomst i fredags tog det inte lång stund innan den första korken poppade ur flaskan. Calle och jag känner ju varann från den italienska kurs vi tog för 3 år sen och där det ofta både blev mat och dricka efter onsdagskurserna så det var bara att följa upp på den tråden.
Lördag dag spenderades på Holmenkollen i Korketrekkeren, den för kälkar avsedda backen där uppe. Vi hyrde kälkar och begav oss nedför. Och jag har på känn att Calle tyckte det var en avslappnande och mysig helg även om jag som han sa "slog honom i kälkåkning". Någon annan som vill utmana mig i backen?


I söndags eftermiddag bjöd Anna på en trerätters bara så där så det blev mycket god mat och vin i helgen! Jonte, Daniel, Anna och jag åt fantastiskt, drack Monopolets bästsäljare, pratade om krångliga saker och spelade Wii - en perfekt avslutning på helgen!

Idag fick jag också påsksemestern skriftligen bekräftad av min chef, jodå... men det satt långt inne. NY-biljetten var ju liksom redan utskriven så det var väl kanske inte mycket annat att göra. Passade också på att fråga om ledigt en dag för att lattja runt lite på fackdagarna på TUR-mässan i Göteborg i mars och det var faktiskt inga problem. Maria skickade en inbjudan för både TUR-fest och övernattning så jag kunde inte motstå. Har inte varit vare sig på mässan eller mässfest på 2 år nu så det ska bli kul!


Nu ska jag passa på att tanka sinnet och kroppen full av vackra vinterbilder, positiva tanker och planer för NY!

En lottad sopsäck, svart Mamba och två biljetter till NY!

Kaptens loggbok; Hittar en svart Mamba med namnet Svarte Orm på nätet i storlek 40 till ett rimligt pris och blir överlycklig. Ägaren förstår precis vad jag vill ha och ger mig ett erbjudande om en kille som kan ta rodret också!


Låter intressant?! Haha, det tycker jag också så jag samlade genast trupperna nu ikväll inför sommarens segeltur och hoppas på ett snart beslut. Inget snusk här alltså för er som trodde det. Eller ja, någon blir ju tvungen att dela koj med kapten så vem vet...?

Dagens övriga nyheter i korthet; får Marias och min biljett till NY och Chicago bekräftade varpå Air France i samma veva skriver ut dem utan att jag fått semestern bekräftad men ett muntligt löfte duger lika bra som ett skrivet, eller...? Wohoo, dancing on the streets of New York!


Vidare fyller Kine kollega 30 år och de närmast sörjande panikhandlar en gåva och vi äter tårta på jobbet. Så startade ytterligare en sund vecka...

Kompenserar tårtan med sopsäcksåkning, och traskande upp och ner för backarna, i parken med Mia! Jöss, vad det går och både rumpor och mobiltelefoner blir illa tilltygade. Sopsäck delux (aka kudde i säcken) får det bli nästa gång!

När jag kommer hem har någon skickat en tidig Alla Hjärtans Dags-hälsning till mig - Mamma! Inuti ett rött kort med björnar på ligger 4 trisslotter som jag inte ska jinxa och därför inte skrapa dem förrän på lördag!

Försöker prata med Calle hemma i Borås men det visar sig vara lättare sagt än gjort. Han har mött Ylvis... som möter väggen. Jag vet ännu i vilken grad men för nu får han ta det så lugnt han kan och så får vi hoppas att han "gör en Calle" och tar nya tag imorrn. Det är nämligen typiskt beteende för Calle att göra... Och när en 27-årig arbetsnarkoman som varit med i direktsänd TV varje lördag de senast 6veckorna och som in emellan detta tävlar i bordtennis och är ordförande i samma klubb faktiskt själv inser att han behöver sova, då låter man honom göra det och står bakom och supportar när han vaknar. Får hoppas att en Oslo-helg kan bota lite stress! Välkommen!

Helgen som nyss passerat spenderades till stor del hemma i soffan, lite framför sjökortet på köksbordet, ytterst lite på bögklubben London, lite mer på gymmet samt något lite hemma hos Anna, Jonte och Elita!


Det var middag med vin tillsammans med min kombo och hans ex i fredags. En svensk schlagerkavalkad på begäran av exet och dans till Abba-låtar avslutades på London, som är ett ställe för homosexuella killar. Var en kul upplevelse :-)

Lördagen spenderades utomhus i snön samt tillsammans med 20 andra danssugna tjejer på en danstimme på gymmet och efteråt också med några boxningssugna killar på boxen. Sen kom tjejerna för svensk schlagerdeltävling - sicket fiasko... det enda som var bra var ju Mede! Kämpa på tjejen!

Over and out för alla intryck i dag och i helgen...

Moët, människor, magmördare och magiska möten

Haha, synd att inte allitteration inte också började på M...

I alla fall, söndagen avslutades efter en trevlig och lärorik eftermiddag av team building tillsammans med kollegorna från resturangen med just Moët. Det är alltid en kul upplevelse när kollegor blir människor, och inte bara "nån man jobbar med". Vissa pratar jag av naturliga skäl med mindre än andra. De i köket och serveringen har man inte samma kontakt med som med vakterna och bartendrarna så det var ett väl mottatt initiativ från chefen!

Vi gick vidare till Trancher på Grünerløkka där det serverades en fantastisk trerätters, däribland den godaste entrecote jag smakat och allt rundades av med si sådär 3 efterrätter och ytterligare några glas vin. Eftersom det var söndag var det dags att börja tänka på refrängen lite tidigare än vad man annars gjort så vid 2-tiden bröt jag upp med de fem kvarvarande... Lite trött på jobbet i måndags jo.

Och som jag lovat (mig själv) var det dags att dra igång på riktigt med träningen igen efter en hektisk januarimånad där resor, jobb och sjukdom gått om varandra. Och så kul det är! Idag när jag satte mig på spinningcyklen rusade en våg av känslor genom kroppen som bara fick den att cykla, cykla, cykla och känna lycka över just den enkla rörelsen av att röra benen runt, runt, runt. Patetiskt? Säkert, men jag mådde bra och influensan har snart släppt hela sitt grepp och jag kände att jag kunde ge näst intill 100% idag. För att inte tala om de 110 jag gav på magövningarna på pilatesen i tisdags...



Snön har bäddat in Oslo i ett vackert vitt vintersken och den sprider en ro i min kropp som är svår att förklara. Som ett mystisk kraft som får ner mig i tempo och vaggar mig in i nån sorts ljus trygghet. Sen har jag ingen bil helller och det är nog därför jag kan vara uppriktigt lycklig när jag ser att det snöar. Det är nämligen så att Oslos plogare inte riktigt har alla hundar i spannet och oftast undervärderar de storleken på sitt spann och ränner rakt in i bilar och annat som råkar stå i vägen. Anna sover fortfarande med ett öga vaket i väntan på den bil med chaufför som plogade hennes personbil för några dagar sen...



Och när snön sen tinar kan man kanske hitta det man söker... för det som göms i snö kommer upp i tö men som Nalle Puh säger; Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det.

Loggbok?

Får kanske börja skriva loggbok nu när jag är på så god väg till att ta förarbevis för båt? Nja, när skepparexamen är avklarad kanske jag ska värdera det men för nu får det bli bloggbok som vanligt. Och ännu en anledning att ta skepparexamen är ju att det verkar som om pappa med fru ska köpa hus i Lysekil med utsikt över hamnen så då kan ju min lilla snipa ligga där och bli bevakad. Men som sagt, examen först!


Anna och jag tog oss en tur till Sandsvika Storsenter i dag där HON skulle shoppa en outfit för kvällen och jag en stavmixer (ursäkta CJ om du trodde jag beskrev nåt annat, ordet stavmixer kan ju få olika betydningar i olikas öron). Det blev så att jag köpte både väst, top, jeans och mixer - och Anna nästan ingenting. Kul att träffa Anna igen, om än kort, och få höra lite vad de haft för sig, som vanligt händer det ganska mycket där!


Och igår var det dags för Mias försenade födelsedagsfirande. Och enligt fölsedagsbarnets önskan - och till glädje för oss andra - valde hon Yayas, en thairesturang lite "ovanför" Aker Brygge. En upplevelse i sig då ALLT i resturangen, bortsett från råvarorna och personalen (som var från Sverige...) var från Thailand. Till och med plasttallrikarna var enligt Mia importerat från Siam. Hälften in i drickat släcktes ljuset och endast de färgglada ljusgirlangerna lyste..... och så brakade oväderet lös, åska mullrade och ljudet av regn forsade ner ovanför de uppspända sarongerna i taket, en kul upplevelse på resturang!


Bion efterår var Twilight, som jag varken hört om eller hade särskilt stora förväntingar på. Och så positivt överraskad jag blev! En historia med få, men viktiga detaljer som höll en i ett "oj, har det redan gått två timmar"-tillstånd och som fick en att le samtidigt som man bara kände en enorm sorg efteråt. Hur gick det till liksom? Lite som kärleken...?



Eller som känslan efter att precis ha ätit en vit chokladpralin med krossade, torkade jordgubbar på från Emihls Gustavs Chocolate... Ett järngrepp om gommen så länge chokladen smälter i munnen, och så en enorm sorg efteråt!

















Och Sverige sörjer Ingo....

Farväl

Farmor farväl... begravningen var full av känslor men ändå lugn. Har inte så mycket mer att säga om det... så är det nu.


Hann med ett kort besök hos Maria i Göteborg i fredags, innan jag åkte hem igen i lördags eftersom jag kände att jag bara blev sämre och sämre. Min förkylning, influensa eller hur det här förbannade tillståndet nu ska betecknas kom väl som ett resultat av två hektiska veckor direkt efter nyår med för lite träning, sedan Rumänien och så till slut begravningen.


Det är omöjligt att vara glad och uppåt jämt men jag ska försöka för det jag ger och sänder ut kommer tillbaka till mig. Och med tanke på att jag inte bor själv ska jag kanske värdere just det, gå och ta helgens första dusch, borsta tänderna och ta på mig BHn och påminna mig själv att det finns en väg till stranden, även om den just nu är snöbelagd.