Ressugen...

Blir alltid, eller är ju egentligen det alltid, ressugen men kanske särskilt nu på hösten när det blir mörkare och kallare och man längtar, inte nödvändigtvis efter värme, men efter upplevelser och värmen av andra människor och möten med "nytt"! Vill ha mer! En vän lade helt sporadiskt ut en länk till en hemsida tillhörande ett spa i Estland och vips var tankarna igång...

Och stannar jag i kryssningarnas värld så blir det kanske en tur till USA snart också. Men på personalfronten ser det dystert ut och det är väl beroende på hur det går där som avgör den resans öde. Kollega A är fortfarande sjukskriven... och idag blev det förlängt med ytterligare en månad... Jag sysslar mest med kaoskontroll och flyter ovanpå ytan och under ligger minorna och väntar på att detonera. Det märks också på andra avdelningar och stämningen är inte riktigt på topp för att vara ärlig, även om det vänt på flera plan nu. Men såna här saker kommer ju alltid eftersläpande. Mitt upp i det kämpar man på, simmar motströms och har kraft men väl framme så är man totalt slut. Som tur har jag inte simmat så länge så än finns krafter kvar! Men nattjobbet som vakt på klubben har fått stå tillbaka, kan nästan längta dit ibland...

I helgen laddades batterierna i Borås och Göteborg. Mötte massor utav mitt goa folk på 3 dagar så det var en toppentur! Afterwork med Maria, Frida och Ulle på G i onsdags. Frukost hos Anita i Majorna i tisdags morse, lunch i stan med Jenny, fika med Annika innan avresa mot Borås och middag med Moncan på en av Borås nya resturanger, Lilla Bränneriet! Sicken dag! Fredagen spenderades i lite olika butiker och en halv höstgarderob köptes in! Dagen fortsatte med ansiktsbehandling hos Emma på XLNT http://www.studioxlnt.se/ och avslutades hos Frida på Karma http://www.salongkarma.se/ där även shoppingpåsen fyllldes på med lite nya smycken.

Kvällen avnjöts i goda vänners lag på George's på Yxhammarsgatan. Carl-Johan hade ordnat bord och med tanke på att han känner ägaren kom både det ena och det andra in som kanske inte kom på notan i slutändan. Anders var glad som vanligt, tror inte jag sett honom ledsen en enda gång faktiskt, kanske lite irriterad men aldrig arg, och 4 timmar sprang snabbt iväg. Calle och jag gick vidare, spanade in ett nytt uteställe som jag vill minnas hette Viva (?) som låg i vad som jag antar var gamla Sands nattklubb (har aldrig varit där ju....) lokaler mellan Öl- och vinkällaren och Sands resturang på Stengärdsgatan, bara ett stenkast från den lägenhet där jag bodde med Anne på Sandgärdsgatan. Bra initiativ och får de igång det så blir det säkert lyckat. Men Borås är ju lite inskränkt där..

Inte många nya ställen tas emot med positva kommentarer utan mer med; "jaha, det här ska ju bli intressant...huhum". Vakten släppte in oss gratis för att vi skulle få se oss om men nu dissade vi också iofs stället och gick vidare till Vimmel där ljudnivån var lite lägre och vi kunde snacka. Men igen, bra initiativ!


På lördagen var det Mats 50-års kalas! Syrran och Mats hade förberett för 60 anländande gäster och det kom väl ca 10 st som bara slank in, dock inte obemärkt och när Schillers från Lysekil dök upp var lyckan total! Haha, Åses min var obetalbar! De kom med ett stort fat varpå det låg 4 "hemfångade" humrar och lös eldröda! Sumpade, kokta och klara, fantastiskt!! Ja, vad går de på kilot, sådär 800kr skullle jag tipppa. De första såldes för 1300kr/kg var det nån som sa....




Oslo har bjudit på förhållandevis bra väder under september månad och en klar kväll i slutet av september gick vi på vandring längs Akerälven,.En så kallad ljusvandring där tusentals marshaller och lyktor tänts utmed vägen och som lös upp den stjärnklara kvällen. Olika aktiviteter och föreställningar följde utefter vägen och det var en upplevelse!


Och fler saker i eldens tecken; vår kamin hemma! Fantastiskt lyxigt med öppen spis! Aslak eldade i den nu i söndags för första gången den här säsongen! Vinden och källaren är full med ved så det är bara att elda på!

Väljer att avsluta med....

I have only one burning desire,
let me stand next to your fire.
.
.
.
.

Hösten är här...

Sitter i mitt krypin på 5e våningen med tända ljus och ett stor mugg te och ser ut över löven på träden och buskarna på vår innergård som långsamt börjar skifta färg och bli vackert gula för att snart bli intensivt röda och sen försvinna ner på marken.... Vanligtvis träder nån form av mild depression in för många människor vid den här tiden på året, och ja visst det är tråkigt att sommaren är slut och allt kul man har haft är ett minne blott, men säg nåt som varar för evigt, och minnena finns ju kvar, förhoppningsvis. (Min alzheimer light märks främst vid dagliga situationer så som jobbetc, inte så mycket lyckliga minnen som tur är!)

Men för mig är den här perioden magisk, att märka att luften bli kall och klar, se naturen förändras och kanske en själv också lite grann, inspirerar och ger nya krafter. Det som är negativt är att dagarna blir kortare och mörkare och det verkar som om man helt plötsligt har mindre tid till förfogande... men då får man tända ljus och mysa i mörkret i stället....

Och man får möjlighet att mysa med vänner på ett annat sätt, man behöver inte gå ut bara för att det är fint väder, man kan gott sitta inne! Mötte Amir, min gamla gymnasiekompis och hans fru på en middag på Dattere til Fru Hagen förra veckan. Men vi satt faktiskt ute och det ganska länge som för att insupa det sista av sommaren. Drack vin, åt tapas och tjôtade! Jättemysigt!
På lördagen tog vi en tur längs Akerälven i solen, ner i stan och fikade på Månefisken, en mysig resturang/cafe precis vid Akerälvens forsande vatten.

Veckan som gick bjöd också på en filmvisning, Uppergood, en norsk film i riktigt bra klass! En riktig feel-good film där jag bara satt och drömde mig bort under de två timmar den varade, fantastisk! Se den!

Igår var jag på blixtvisit i Stockholm. Har insett att jag antagligen varit fler gånger i Stockholm under 2009 än nångång tidigare i mitt 27-åriga liv! Börjar faktiskt gilla stan - och människorna i den!
Jag tog en tidig flight, hann shoppa lite innan jag mötte upp med Segel-Jenny för en snabb lunch innan hon körde mig till min jobbintervju. Det var den andra i ordningen men jag vet inte vad jag gör om jag får det...

Igår hade Anna ställt till med kalajs eftersom hon fyllt 364 dagar från 30. Började hemma hos henne med massa goa snacks och ostar och vin och bubbel och annat. Kom igång sent på grund av en jäkla huvudvärk men sen lossnade det. I samma veva droog vi ner till ett ställe som heter Luux som jag aldrig besökt tidigare (av naturliga skäl, var inte helt mitt häng) men stämningen var trevlig och champagnen kom på beställning!

Sonar ett inte allt för dyrt brott idag och när Anna ringde och ville ha frukost kl 12 så var det bara att gå upp. Ägg och bacon o Love Actually botade nåt som ändå mycket liknade en baksmälla...


Men fortsatt...
"There's someone I've been missing, I think that there can be a better half of me....."

Världen är så liten, gud så gôtt

Kaptens loggbok 6 september








Hemkommen från Göteborg. efter en tuff men totallyckad och fantastisk helg, som vanligt när man umgås med Våghalsarna. Tankar, funkderingar och framtidsprojekt blandas i en salig röra med rosé (säsongens sista?), jäger och gammeldansk och det går inte annat än att bara segla med vinden. Går ju att kryssa också om det skulle vara lite motstånd men oftast är vi ju så jäkla samkörda så det flyter på bra. "Lugn" hemmakväll på fredag och utgång på Deep på lördagen. Mådde sämst på lördagmorgonen...




Detta till trots sprang jag runt i varenda skobutik jag kunde hitta för att lokalisera och faktiskt rent fysiskt ta med mig ut ur butiken, den nya modellen av Converse som jag sett på fredagen. Men endast en butik hade dem och då så klart inte i min storlek. Och så ska de vara viiiita!
Jakten fortsätter...





Sprang på inte mindre än fyra bekantskaper på stan i Göteborg i lördags och innan jag drog ifrån Oslo i torsdags sprang jag på min gamla gymnasiekompis Amir som tatt pick och pack och flyttat till Oslo för att jobba som tandläkare! Sömndrucken och med cykelhjälm på huvudet ser jag att Amir ser vem jag är i samma ögonblick som jag gör det samma, och det blir ett rörigt morgonmöte där vi skrattar, pratar och snabbt upppdaterar varann och lovar att träffas snart! Så på tisdag blir det kanske en liten rundvandring i Oslo och mycket mer tjôt.


Nu slocknar snart vice kapten rosé sittandes, over and out lilla värld

Sommar, sol, segling, degning och letning

Kaptens logg 29 augusti 2009

Ursäkta, på grund av att min besättning inte varit helt närvarande under våren och sommaren är loggboken något dåligt uppdaterad. Det kan också bero på att kapten varit arbetsledig och allmänt lat sedan slutet av april som uppdaterande släpat efter. Men nu är jobbet igång igen sen 3 veckor, på ny avdelning men i samma firma. Jag jobbar nu med att kränga lyxiga kryssningar till norrmän, australiensare, engelsmän med flera. Vi säljer allt som håller högre klass än Royal Caribbean i princip. Du kommer inte att ha hört talas om hälften av rederierna men det är bra, har man inte de pengarna ska man kanske helst hålla sig undan. Men om nån nu e nyfiken o vill ha litt fina bilder och smarriga menyer kan ni ju kolla in tex http://www.seabourn.com/ eller http://www.silversea.com/.

Våren och sommaren gick fort som vanligt, trots faktumet att jag faktiskt var helt ledig. Runt midsonmmar spenderades några veckor hemma i Borås, Lysekil och Göteborg med avstickare för midsommarfirande hemma hos Per & Eva på Tjörn. Ett helt underbart ställe de köpt sig! Både gästfriheten och barskåpet var stort och det blev en klassisk midsommar med sill o nubbe, dans kring midsommarstången och massa gott snack.

Vädret lämnade en del att önska men dagarna efter midsommar slog det till ordentligt med 30 gradig värme och tja, då såg jag ingen anledning att resa till Oslo igen så det blev några nätter på Schillers övervåning med tillhörande lata dagar på klipporna och diverse resturanger. Tror inte jag åt hemma på 4 dagar... Leva livet!

Tillabaks till Oslo bara för att strax packa igen inför en oplanerad tripp till Visby med Anna! Efter lite överläggande blev vi 4 tjejer och en stuga på en camping nån kilometer från stan bokades ihop med varsin färjebiljett. Sicken kanonhelg det blev! Nästa år blir det Gotland igen, måste se mer av ön. Visby var ju fantastiskt men jag hann inte se så mycket mer tyvärr. Tre ord; fest, fest, fest...

Med sliten lever skyndade jag tillbaks till Oslo innan det var dags att bege sig till kusten igen, men denna gång västkusten och Lysekil. Syrran hyrde hos Schillers och vi fick en regnig vecka ihop innan Mats kom. Toog en avstickare med Maria och vi stack i väg i vår lilla husbil (reds anm pappas Renault Kangoo) uppåt kusten. Grebbestad och Hunnebostrand osäkrades innan Maria gav sig tillbaks till Götet och jag till syrran o Mats i Lysekil igen. Mer regn, lite till och så några stänk till beskriver vädret dessa två veckor men det är mysigt ändå och det blev väl några kkrogrundor vill jag minnas.
Var på Kristians 30-års kalas också, passade bra in och det är alltid kul att träffa Lysekilsbor. En sort för sig, haha!

Den efterföljande veckan var vädermässigt bättre, för det hade vi ju bestämt. Ja, den var bäst på alla sätt och vis faktiskt! Det var nämligen dags för den årliga seglingen (jadå, traditionen är igång!) och Våghalsarna stormande Lysekil lördagen innan det var dags för avfärd och satte ribban högt redan där. Hämtade upp vår skeppare Andreas (som var funnen genom Skärhamns-Pers kollega Simon) på söndagen på båten i Fiskebäckskil och begav oss utåt och uppåt, kunde bara gå åt ett håll! :-) Tre i besättningen var ju nya men jag vill säga att alla kom överens och var på samma våglängd nästan hela tiden (i vågrät position...?) och det blev en vecka att minnas lääänge! Och snart är det återträff igen, Göteborg 4-6 september! Håll i hatten och på med flytvästen!

Och när jag kom hem efter semestern var det ju dags att åka direkt hem till min nya "sambo" o den nya lägenheten på Rosenhoff. Tog ett tag innan jag och särrskilt alla mina grejer kommit på plats men nu trivs jag jättebra!

Och så här kan det se ut när Aslak planerar efterfest, innan han går hemifrån;

Men jag hann också med att träffa några av Våghalsarna när jag var i Stockholm för två veckor sen. Maria o jag körde hotellhäng på fredagen, i dubbel bemärkelse då vi sov på ett och festade på ett annat! Och på lördagen ställdes det som vanligt till med fest och hemma hos Ylva vankades det resturang-inspierad meny by John och klubbing senare på kvällen.

Igår var det firmafest och det känns bra att vara tillbaks i "kåken" igen om än i annan regi. Hemma i en gammal diplomatvilla höll gänget hov och Martin serverade cognac till cigarren som om det var vatten och innan dess hade det slinkit ner räkor, hummer, sushi och grillat... Sicken blandning men hur gott var det då! Aah!

Crazy boss ---->

Nu blir det fler hektiska veckor på jobbet men förhoppningsvis bryts vardagen med några fler skeppsbesök med middagar eller i alla fall vinluncher ombord på skeppen när de kommer hit. Och kanske nån resa? Eller nån date? Eller nytt jobb? (Ah, lite mystisk får man vara väl!)

I think I'm moving, but I don't know where

NY baby!

Så har vi då varit iväg och upplevt det stora äpplet och the windy city med egna öppna sinnen!

NY bjöd på Cosmos, shopping, sightseeing, sena kvällar, show och massa snack! Höjdpunkterna i korthet; utsikten från Rockefeller center, Mamma Mia-showen på Broadway och Hudsons takbar där alla glas var av plast. Om varför gick vilda diskussioner, hade de inte råd med annat, tror de att folk slänger sina glas över kanten med fara för liv och färde för de på gatan nedanför eller smakar kanske helrör bättre i plast? Vi hann inte spekulera särskilt länge innan vi var inviterade till ett bord med ett gäng börsmäklare och kvällen var i full gång!




Marias kompis Jim och hans vännina hade varit i stan ett tag innan vi ankom så via dem fick vi mycket goda tips samt ett besök på en typisk (?) amerikansk gay-klubb, kul!

Men trots goda tips konstateras att shoppingen måste rekas minst en gång, kanske flera och att mitt nästa besök i stan kommer att generera mindre plats i garderoben hemma. Men med tanke på rådande omständigheter och galopperande finanskris var det ändå till belåtenhet! Min skrikigt blommiga scarf för 9 dollar har framkallat fler positivt reaktioner än nåt annat plagg (underkläder undantaget) i min ägo.


Hos Jonas i Chicago var det en dag med sightseeing, två kvällar (+ en tidig morgon...) med fest och en dag med NHL-hockey! Sicken upplevelse! 23.000 hockeyfans och så lilla jag :-) som mitt i detta mayhem lyckades slumra till i flera sekunder.

Övriga aktiviteter i Chicago innefattade bland annat att i olika hastigheter försöka träffa en baseboll och att dansa på ett piano till Elvis efter några drinkar. Inte de enklaste uppgifterna men fröken Gunnarsson gjorde ett tappert försök på båda, med blandat resultat....

Det bjöds även på klassisk svensk påskmiddag (IKEA halleluja) hemma hos Jonas vän Olaf som på ett imponerande sätt svängt ihop ägg, sill, potatis, lax, hemmagjorda köttbullar med mera! Trodde jag skulle behöva äta hamburgare och fries också på påskafton och inget fel i det i och för sig och Jonas visade faktiskt en kul resturang där man på ett schema kryssade för hur man ville ha hamburgaren och vad den skulle komma med för tillbehör, lite kul koncept.



Nej, nu är jag så trött så reseberättelsen får ett lyckligt slut med touchdown och taxfreeshopping på Gardermoen!


Life is a journey!
How will you ever know if you've made it all the way there?

Bicycle race!

Vissa benämner det vår, jag; cykelväder! När jag tog det första trevande trampet gick ett lyckorus genom kroppen! Knoppen var tämligen frånkopplad i just det ögonblicket och det märktes när jag skulle växla upp och bara fick massa rassel och en hård sadel i arslet... Just det, var ju faktiskt på väg till cykelservicen med den, eftersom nåt var paj. Lyckades förklara för killen i butiken att det antagligen var nåt med växlarna... Han tog samtidigt en "vårkoll"; oljade, pumpade och testade (hmm.... ;-)) och var schysst nog att inte ta mer än 60kr för besväret.

Och kolla här då, visst blir man glad;
http://www.youtube.com/watch?v=68Ze1ZcqnO0

Helgerna och veckorna har gått med jobb på kontoret och ute på Gardermoen på lördagar där jag fått lägga ögonen på fotbollsspelande killar i alla åldrar och högre divisioner på väg till Spanien på träningsläger. Trevliga bekantskaper och en och annan gammal också, haha!

Förra veckan intog TUR-mässan och allt vad det innebär huvudstaden i väst. Göteborg förvandlades till ett mecka för snyltande resebyråfolk och agenter utan hämningar, varav jag var en av dem. Maria mötte upp på stationen och First Hotel G stod för en riktigt bra buffé och obegränsat med öl, vin och skumpa fram till kl 22.30 (enligt Tord och vännerna på EuroTravel Sports som definitivt kan räknas till en av de ovan tidigare nämnda ;-)) Efter G det blev det mer aktiviteter på Park Lane innan taxin tog hem Maria o mig. Maria gick upp 3,5 timme senare för att jobba... medan jag åkte ner till mässan, mötte Lina och mest gick runt för att leta upp något att äta till frukost. Ungerska bakverk, några nötter och champagne & juice utgjorde en måltid helt enligt tallriksmodellen...
Som tur var stod lunch med Simon, en kompis til Per på Tjörn, som förhoppningsvis blir vår skeppare till sommarens segling, på Mat- och sovklockan så förmiddagen var räddad.
Och då verkar faktiskt också en veckas sommarsemester ha fallit på plats. Har bekräftat vår Mamba och skepparn är ju checkad så det ser ut som om Våghalsarna gör ett nytt försök på att skrämma slag i svenska västkusten v31!

Resan till USA har inte bara kristalliserats utan också nu kommit skrämmande nära! Har inte hunnit planera ju (blir väl som vanligt "jag läser guideboken på planet") och jag hoppas innerligt att spanjorerna nere på IATA kan skicka mig beviset på att jag faktiskt är en "riktig" agent så att vi får hotellet i NY så billigt som vi hoppas... Grand Hyatt lär väl sätta oss back en hacka annars... Mellan den 5 och 14 april blir jag borta!

Men först är det 2x30-års kalajs i Götet och 13 grupper att ta ut biljetter för....



Och så något att tänka på inför den shoppingspree som antagligen kommer äga rum i NY.....;

Joy is not in things, it is in us!








Men visst var det fint, DNA-armbandet av Andrea Valentini...

Rund och romantisk

... är ju jag ocskå men det är inte det jag främst tänker på med inledningen. Igår snubblade jag över en blogg där någon beklagat sig över snön nånstans i Sverige. Vid det här laget är väl de som följer med här och träffar mig tämligen trötta på att höra mig prata snö men i alla fall, inte mitt problem. Personen tyckte att snön tog bort kanterna och konturerna och gjorde allt suddigt. Och det är ju delvis därför jag gillar den! Och för att imorrn ser inte gatan, bilen, cykeln, husen likadana ut som de gjorde idag, om det då snöat under natten vill säga. Det vita skenets romantiska lyster och ljudet från stegen! Kan inte förklaras! Kanske har jag blivit mer romantisk på senare år (och rundare också...) än vad jag var förr. Borde kanske anat oråd när jag fastnade för Love Actually för typ 5år sen. Inget fel i att vara romantisk, men det är bara det att jag inte känner att jag varit det i samma utsträckning tidigare. Har det kanske med åldern att göra eller bara med det faktum att jag får så lite av det nu för tiden? Fick ju i och för sig parfym på Alla Hjärtans Dag, från norska Calle som är homosexuell, vilket inte på nåt sätt gör den mindre uppskattad! Cliniques senaste är det och den passar mig perfekt. Och som anmärkning kan jag också notera att trisslotterna från mamma inte genererade nån ekonomisk vinst tyvärr...

Men helgen och då Alla Hjärtans Dag som för en gångs skull inföll på en lördag, spenderades tillsammans med min skönsjungande vän Calle från Borås, kunde inte ha blivit bättre! Och med tanke på "dagen" trodde väl de flesta på resturangen där vi åt i lördags antagligen att vi var på romantisk date, eftersom det just bara var andra par där, och så klart "sprang" man på nån man kände men som tur är, är det inte andras tankar och meningar som räknas.

Efter Calles ankomst i fredags tog det inte lång stund innan den första korken poppade ur flaskan. Calle och jag känner ju varann från den italienska kurs vi tog för 3 år sen och där det ofta både blev mat och dricka efter onsdagskurserna så det var bara att följa upp på den tråden.
Lördag dag spenderades på Holmenkollen i Korketrekkeren, den för kälkar avsedda backen där uppe. Vi hyrde kälkar och begav oss nedför. Och jag har på känn att Calle tyckte det var en avslappnande och mysig helg även om jag som han sa "slog honom i kälkåkning". Någon annan som vill utmana mig i backen?


I söndags eftermiddag bjöd Anna på en trerätters bara så där så det blev mycket god mat och vin i helgen! Jonte, Daniel, Anna och jag åt fantastiskt, drack Monopolets bästsäljare, pratade om krångliga saker och spelade Wii - en perfekt avslutning på helgen!

Idag fick jag också påsksemestern skriftligen bekräftad av min chef, jodå... men det satt långt inne. NY-biljetten var ju liksom redan utskriven så det var väl kanske inte mycket annat att göra. Passade också på att fråga om ledigt en dag för att lattja runt lite på fackdagarna på TUR-mässan i Göteborg i mars och det var faktiskt inga problem. Maria skickade en inbjudan för både TUR-fest och övernattning så jag kunde inte motstå. Har inte varit vare sig på mässan eller mässfest på 2 år nu så det ska bli kul!


Nu ska jag passa på att tanka sinnet och kroppen full av vackra vinterbilder, positiva tanker och planer för NY!

En lottad sopsäck, svart Mamba och två biljetter till NY!

Kaptens loggbok; Hittar en svart Mamba med namnet Svarte Orm på nätet i storlek 40 till ett rimligt pris och blir överlycklig. Ägaren förstår precis vad jag vill ha och ger mig ett erbjudande om en kille som kan ta rodret också!


Låter intressant?! Haha, det tycker jag också så jag samlade genast trupperna nu ikväll inför sommarens segeltur och hoppas på ett snart beslut. Inget snusk här alltså för er som trodde det. Eller ja, någon blir ju tvungen att dela koj med kapten så vem vet...?

Dagens övriga nyheter i korthet; får Marias och min biljett till NY och Chicago bekräftade varpå Air France i samma veva skriver ut dem utan att jag fått semestern bekräftad men ett muntligt löfte duger lika bra som ett skrivet, eller...? Wohoo, dancing on the streets of New York!


Vidare fyller Kine kollega 30 år och de närmast sörjande panikhandlar en gåva och vi äter tårta på jobbet. Så startade ytterligare en sund vecka...

Kompenserar tårtan med sopsäcksåkning, och traskande upp och ner för backarna, i parken med Mia! Jöss, vad det går och både rumpor och mobiltelefoner blir illa tilltygade. Sopsäck delux (aka kudde i säcken) får det bli nästa gång!

När jag kommer hem har någon skickat en tidig Alla Hjärtans Dags-hälsning till mig - Mamma! Inuti ett rött kort med björnar på ligger 4 trisslotter som jag inte ska jinxa och därför inte skrapa dem förrän på lördag!

Försöker prata med Calle hemma i Borås men det visar sig vara lättare sagt än gjort. Han har mött Ylvis... som möter väggen. Jag vet ännu i vilken grad men för nu får han ta det så lugnt han kan och så får vi hoppas att han "gör en Calle" och tar nya tag imorrn. Det är nämligen typiskt beteende för Calle att göra... Och när en 27-årig arbetsnarkoman som varit med i direktsänd TV varje lördag de senast 6veckorna och som in emellan detta tävlar i bordtennis och är ordförande i samma klubb faktiskt själv inser att han behöver sova, då låter man honom göra det och står bakom och supportar när han vaknar. Får hoppas att en Oslo-helg kan bota lite stress! Välkommen!

Helgen som nyss passerat spenderades till stor del hemma i soffan, lite framför sjökortet på köksbordet, ytterst lite på bögklubben London, lite mer på gymmet samt något lite hemma hos Anna, Jonte och Elita!


Det var middag med vin tillsammans med min kombo och hans ex i fredags. En svensk schlagerkavalkad på begäran av exet och dans till Abba-låtar avslutades på London, som är ett ställe för homosexuella killar. Var en kul upplevelse :-)

Lördagen spenderades utomhus i snön samt tillsammans med 20 andra danssugna tjejer på en danstimme på gymmet och efteråt också med några boxningssugna killar på boxen. Sen kom tjejerna för svensk schlagerdeltävling - sicket fiasko... det enda som var bra var ju Mede! Kämpa på tjejen!

Over and out för alla intryck i dag och i helgen...

Moët, människor, magmördare och magiska möten

Haha, synd att inte allitteration inte också började på M...

I alla fall, söndagen avslutades efter en trevlig och lärorik eftermiddag av team building tillsammans med kollegorna från resturangen med just Moët. Det är alltid en kul upplevelse när kollegor blir människor, och inte bara "nån man jobbar med". Vissa pratar jag av naturliga skäl med mindre än andra. De i köket och serveringen har man inte samma kontakt med som med vakterna och bartendrarna så det var ett väl mottatt initiativ från chefen!

Vi gick vidare till Trancher på Grünerløkka där det serverades en fantastisk trerätters, däribland den godaste entrecote jag smakat och allt rundades av med si sådär 3 efterrätter och ytterligare några glas vin. Eftersom det var söndag var det dags att börja tänka på refrängen lite tidigare än vad man annars gjort så vid 2-tiden bröt jag upp med de fem kvarvarande... Lite trött på jobbet i måndags jo.

Och som jag lovat (mig själv) var det dags att dra igång på riktigt med träningen igen efter en hektisk januarimånad där resor, jobb och sjukdom gått om varandra. Och så kul det är! Idag när jag satte mig på spinningcyklen rusade en våg av känslor genom kroppen som bara fick den att cykla, cykla, cykla och känna lycka över just den enkla rörelsen av att röra benen runt, runt, runt. Patetiskt? Säkert, men jag mådde bra och influensan har snart släppt hela sitt grepp och jag kände att jag kunde ge näst intill 100% idag. För att inte tala om de 110 jag gav på magövningarna på pilatesen i tisdags...



Snön har bäddat in Oslo i ett vackert vitt vintersken och den sprider en ro i min kropp som är svår att förklara. Som ett mystisk kraft som får ner mig i tempo och vaggar mig in i nån sorts ljus trygghet. Sen har jag ingen bil helller och det är nog därför jag kan vara uppriktigt lycklig när jag ser att det snöar. Det är nämligen så att Oslos plogare inte riktigt har alla hundar i spannet och oftast undervärderar de storleken på sitt spann och ränner rakt in i bilar och annat som råkar stå i vägen. Anna sover fortfarande med ett öga vaket i väntan på den bil med chaufför som plogade hennes personbil för några dagar sen...



Och när snön sen tinar kan man kanske hitta det man söker... för det som göms i snö kommer upp i tö men som Nalle Puh säger; Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det.

Loggbok?

Får kanske börja skriva loggbok nu när jag är på så god väg till att ta förarbevis för båt? Nja, när skepparexamen är avklarad kanske jag ska värdera det men för nu får det bli bloggbok som vanligt. Och ännu en anledning att ta skepparexamen är ju att det verkar som om pappa med fru ska köpa hus i Lysekil med utsikt över hamnen så då kan ju min lilla snipa ligga där och bli bevakad. Men som sagt, examen först!


Anna och jag tog oss en tur till Sandsvika Storsenter i dag där HON skulle shoppa en outfit för kvällen och jag en stavmixer (ursäkta CJ om du trodde jag beskrev nåt annat, ordet stavmixer kan ju få olika betydningar i olikas öron). Det blev så att jag köpte både väst, top, jeans och mixer - och Anna nästan ingenting. Kul att träffa Anna igen, om än kort, och få höra lite vad de haft för sig, som vanligt händer det ganska mycket där!


Och igår var det dags för Mias försenade födelsedagsfirande. Och enligt fölsedagsbarnets önskan - och till glädje för oss andra - valde hon Yayas, en thairesturang lite "ovanför" Aker Brygge. En upplevelse i sig då ALLT i resturangen, bortsett från råvarorna och personalen (som var från Sverige...) var från Thailand. Till och med plasttallrikarna var enligt Mia importerat från Siam. Hälften in i drickat släcktes ljuset och endast de färgglada ljusgirlangerna lyste..... och så brakade oväderet lös, åska mullrade och ljudet av regn forsade ner ovanför de uppspända sarongerna i taket, en kul upplevelse på resturang!


Bion efterår var Twilight, som jag varken hört om eller hade särskilt stora förväntingar på. Och så positivt överraskad jag blev! En historia med få, men viktiga detaljer som höll en i ett "oj, har det redan gått två timmar"-tillstånd och som fick en att le samtidigt som man bara kände en enorm sorg efteråt. Hur gick det till liksom? Lite som kärleken...?



Eller som känslan efter att precis ha ätit en vit chokladpralin med krossade, torkade jordgubbar på från Emihls Gustavs Chocolate... Ett järngrepp om gommen så länge chokladen smälter i munnen, och så en enorm sorg efteråt!

















Och Sverige sörjer Ingo....

Farväl

Farmor farväl... begravningen var full av känslor men ändå lugn. Har inte så mycket mer att säga om det... så är det nu.


Hann med ett kort besök hos Maria i Göteborg i fredags, innan jag åkte hem igen i lördags eftersom jag kände att jag bara blev sämre och sämre. Min förkylning, influensa eller hur det här förbannade tillståndet nu ska betecknas kom väl som ett resultat av två hektiska veckor direkt efter nyår med för lite träning, sedan Rumänien och så till slut begravningen.


Det är omöjligt att vara glad och uppåt jämt men jag ska försöka för det jag ger och sänder ut kommer tillbaka till mig. Och med tanke på att jag inte bor själv ska jag kanske värdere just det, gå och ta helgens första dusch, borsta tänderna och ta på mig BHn och påminna mig själv att det finns en väg till stranden, även om den just nu är snöbelagd.

Landat....

Har landat i vetskapen om att farmor inte finns här längre och att jag nu ska säga ett sista farväl till henne. Genomgår en känslomässig berg- och dalbana där jag gråter och snorar om vart annat, samtidigt som jag försöker planera en resa till New York med Maria och få det att stämma in med besök hos en vän i Chicago.

Har också landat hemma efter en helg i Transylvanien, Rumänien. En upplevelserik resa på många sätt där den allmäna upppfattningen var att det lika gärna kunde gått en vecka, som tre dagar, sen vi lämnade Oslos snöfattiga gator bakom oss på torsdagseftermiddagen.

Med chefen som chaufför tog vi oss fram genom Karpaternas kantiga berg och hann knappt blunda innan vi var tillbaka på Oslos, denna gång inte så snöfattiga, gator.

Upplevelser som Draculas slott i byn Bran (som egentligen inte var hans utan ett påhitt som Hollywood tyckte skulle vara just det slottet och där många filmer spelats in. Bild under.) Tyvärr hann vi inte åka till den rikte Vladens slott, då det låg för långt bort.


Men på en gård från 1800-talet och i lika gamla sängar (kan ju hoppas sängbottnarna var lite
nyare) sov vi en natt och åt middag i vinkällaren!

Hade också stora förhoppningar när jag blev skjutsad uppp till Poiana Brasov, en lokal skidort, som jag tänkte kunde bli mitt nästa skidresmål. Men förväntningarna var nog lite högt ställda och jag konstatederade efter en snabb koll på pistkartan att om man ska vara borta en hel vecka blir det nog Alperna ändå... Men en helg, varför inte! Och rimliga priser var det hur som.

Och när vi ändpå talar om resor - var det någon som lyckades få med sig första avsnittet av Semestersvenskar på TV4 förra veckan? Missa inte nästa avsnitt, jag har aldrig skrattat så mycket eller önskat mig så lite till någon plats som just då. Jagvet att det är självvalt men jag kan inte låta bli att tycka lite synd om de stackars turister som väljer att åka till Thailands tolkning av Sverige. Och som blivit just så mycket Sverige med oxfilé och bearnaise som Mallorca och Gran Canaria blev för 20 år sen. Inte missa!



Sparad kärlek ger ingen ränta - så slösa med den och visa upp hur mycket du faktiskt tycker om eller rent av älskar de personer du har runt dig.

Precis som mina kompisarna på bilden här brevid!

Reiselivsmesse och ett herrans liv

Hej och hallå dagboken

Bråda dagar efter nyår och ingen "kjæra mor" här inte. Kine kollega blir inte ett dugg bättre och är sjukskriven hela januari ut, med stor sannolikhet fortsatt i februari. Alternativa lösningar i hennes frånvaro har inte direkt duggat tätt…

...text saknas...
.
.
Man blir utsatt både jobbmässigt och på det privata planet när något sånt här händer. Har känt mig otillräcklig i veckan när jag tackat nej till två middagsinbjudningar från Anna, fika med Annika och mingel hos Kalle. Och det värsta, att jag och inte riktigt kunde finnas till för en vän i en nödsituation i veckan kändes inget bra. Ska läsa mer Secret av Rhonda Byrne och lära mig lägga pusselbitarna bättre.

Och när vi ändå mjukstartar året på detta vis så ställde branschen till med reselivsmässa i helgen. Det verkar inte som om Norges reseorganisation helt förstått att folk handlar dåligt i januari - och arrangerar därför den årliga motsvarigheten till TUR-mässan just andra veckan efter nyår… Men kanske är det ett smart drag ändå, eftersom folk är resesugna efter lång tid i mörker och kyla så vår monter var tämligen nersprungen under besöksdagarna -detta utan vare sig godis eller give-aways.

Som sig bör var det också hejdundrande fest på fredagen för alla utställare. Smuget hade tagit på sig arrangemanget och 600 biljetter hade blivit sålda så det var trångt och härligt, även om jag med säkerhet kan säga att det inte var 600 pers i lokalerna. Festen fortsatte på en av Hurtigruttens skepp som låg nere vid kajen nedanför fästningen.

Dessvärre fortsatte festen lite för länge för mitt eget bästa… dagen efter. Kl 10, eller lite försenad, stod jag i alla fall i vår monter med bästa läge precis vid ingången i hallen. Kul att prata med så mycket folk även om det sällan blir mer än resesnack. Men jag lyckades pricka ganska rätt när jag efter lite utvärdering frågade två svenskar, som jag informerat om våra resor, om de möjligtvis kände någon på västkusten som hade båt och kunde vara skepppare för Våghalsarna i sommar. Killen höll på att tappa hakan och trodde nog att jag var synsk för han fick ur sig att han funderat på att köpa två charterbåtar och starta verksamhet. Men detta var nog inte den äkta hälften helt med på förstod jag så vi får väl se om det kommer nån e-post med mer info. Som det ser ut nu har vi en skepppare men att tro att vi fyra Våghalsar skulle ha råd att chartra en egen båt är inte realistiskt just nu så det blir nog att vi åker med samma skeppare, samma båt som 2008. Och det var ju inte det tokigaste helller!

Helgen toppades med några timmar i dörr´n på restaurangen. Efter x antal kaffekoppar under dagen, trött och med huvudvärd verkade kvällen ganska lång trots två av de bättre vakterna som kollegor. Men som ljus i mörkret och regnet fick jag faktistk en ärlig komplimang från en hyffsat nykter kille som utan baktanke eller erbjudande om efterfest, undrade om jag visste hur vacker jag är. Då kan man inte annat än smila!

Nu är det Sköna Söndag som gäller!

If we live good lifes, the times are also good. As we are, such are the times.

Oslo sett från Holmenkollen

Upp med en hand....

.... alla som saknat bloggen. Jag vet inte hur min läsarkrets ser ut men efter att någon frågat efter den är jag, förhoppningsvis, igång igen, så får vi se hur länge det håller denna gången.

God Jul och Gott Nytt År har det hunnit bli! Även om det nya året inte kunde firas in riktigt som önskat då min enda och endaste farmor gick bort. Det har blivit en del tårar och mycket eftertanke och trots att det idag bara gått fem dagar känns det som längre sedan. Trots den känslan är det samtidigt overkligt men som så ofta med mig tar det ett tag innan poletten trillar ner, kanske är detta ett liknande fenomen, jag kan inte förstå det än. Och tanken på att hon inte sitter där hemma på Vindstorp och blickar ut över vägen ner mot granngården eller går och påtar i sina trädgårdsland känns långt borta och overklig.

Sommaren och hösten gick fort, allt för fort. Jag spenderade en av de bästa semesterveckorna i livet på S/Y Vågspel tillsammans med 5 andra segelovana underbara männiksor. Seglade, sammanstrålade och socialiserade! Har träftat gänget två gånger sedan dess och får vi bara ihop en vecka ska det seglas mer!

En annan anledning att hösten gått fort är att jag jobbat extra på en liten restaurang/bar på Majorstuen, en av Oslos lite finare kvarter. Jobbar en till två kvällar i månaden och då som dörrvakt. Låter kanske krallt men bortsett från den sena hemkomsten, runt fyra-fem på morgonen, är det kul.

På mitt vanliga åtta till fyra-jobb händer det mycket men ändå för lite för min del. Jag är på inga sätt sysslolös, långt ifrån, särksilt nu med en kollega som slutat och en som är sjukskriven, men arbetsupppgifterna står mig upp i halsen. I ett försök att blidka mig gav mig bokningschefen mig det dagliga ansvaret för Amadeus, som är vårt flygbokningssystem, vilket jag naturligtvis uppskattade. Förutom själva ansvars-titeln som är väl så fin i sig, men inte genererat nåt mer klirr i lönekuvert ännu, kan jag skicka mig själv på kurser som jag tycker jag kan behöva så det har blivit två kurser för min del samt en genomgång och uppfräschning av kunskaprna för hela kontoret!

Hösten har annars präglats av tre kortare resor, en weekend till Riga tillsammans med en kollega från restaurangen, en "över-dagen-tur" till Wien som det österrikiska flygbolaget sponsrade och en förlängd julbordsresa till Berlin med kollegorna. Så det blev tre Europeiska storstäder på mindre än två månader! Klart tiden flyger när jag gör det!

Hösten, eller i alla fall flygbolagen och hotellen, bjöd också på många events och happpenings där Oktoberfesten och Halloween-festen tog priset! Och vi tog priserna, bland annat en biljett ill NY! En kollega knep den andra och blir det som det är tänkt drar vi i mars, men saken kompliceras av en underlig sjukdom som hon nu är sjukskriven för. Tråkigt för henne som går hemma och har ont - och framför allt inte vet hur länge det tar innan hon blir bra tyvärr.

Och så har Mamma har avlagt ett mycket uppskattat besök under hösten! Det var så kul att få hit henne och visa "allt". Inte så mycket "allt" som mitt dagliga liv; vart jag går, jobbar, tränar, fikar, handlar, shoppar, drinkar....

Julen spenderades på många olika håll och innebar två kära återseenden i form av Frida och Carl-Johan, bägge som jag inte träffat på år och dar! Syrran, mamma och pappa fick sitt men kanske för kort... Och att jag fick träffa farmor en sista gång värderar jag högt.

Nu blickar jag fram emot ett 2009 som jag hoppas blir lika bra som 2008, för i det stora hela har det varit ett mycket bra år, summa summarum. Nya utmaningar mottages tacksamt likaså mycket äventyr och inte minst lite kärlek!

It's not what happens to you, but how you react to it that matters.