Att inte underskatta de där små sakerna i vardagen

... eller kanske just förmågan att faktiskt kunna uppskatta dem. Ett enkelt, men tydligt exempel på detta skedde häromdan när jag för första gången sen före påsk kom ner till gymmet och insåg att jag glömt min vattenflaska. Rutinerna när man varit borta ett tag var satta ur spel men det var bara att acceptera och eftersom jag inte hade plånboken med mig ner till gymmet och kunde köpa en ny flaska så fick det bli en kompromiss med mig själv; ett kortare cykelpass och mer styrketräning. Jag blir nämligen djävuskt törstig när jag tränar (och högröd i ansiktet men det är också en sån där sak som det inte går annat å göra än å acceptera). Men så tar jag ett skåp, nåt av de jag brukar ta i samma del av omklädningsrummet (ja, jag är vanemänniska, jag inser det) och när jag öppnar det står där en flaska Imsdal med ett vykort fasttejpat på. Tar upp det och läser att flaskan är till mig som tack för att jag är med och gör träningskedjan till Norges största. Jag blev så totalt överraskad och glad att träningspassert gick som en dans! Och detta helt utan att givaren vetat vilken reaktion gåvan skulle komma att framkalla. Självklart tackade jag tjejerna i repan när jag gick ut och på så sätt fick också de lite positiv energi hoppas jag.

Nåt att tänka på i en hektisk vardag. Och även om du utan mål sänder ut en god gärning eller tanke så står det förhoppningsvis nån på andra sidan som tacksamt tar emot den. Lite Pay it forward-tänk! :-)

Knät förbättras för varje dag som jag tränar. Men utan träning, som när jag var hemma över påsk och slutligen satt på kurs i två heldagar så kraschar det ihop. Svullnaden och smärtan kommer tillbaka och jag haltar mer. Men påskhelgen resulterade ju i alla fall i massa kul! Utgång i Borås, hotellövernattning i Götet, träningsstart för mamma på gymmet, middag med CJ och Anders och så ett förarintyg för fritidsbåt så jag ska inte klaga.


Helgens aktiviteter har närmast avspeglat vad som händer på Island genom att jag suttit ajour vid datorn, kollat nyhets- och vädersidor, haft kontakt med rederier, flygbolag och kunder. Som tur är har jag inte så många drabbade (ännu) och det kvarstår ju att se hur länge det ska hålla på. Agneta och jag håller både tummar och tår för att det ska vara klart och fint när vi ska flyga till Rom om två veckor för att boarda Winstar Surf!


Nu blir det en tur ner till sushi-placet och snälla, Pay it forward!

Kapten Rosé styrde skutan mot Borås

Japp, jag har varit i Sverige! Första gången sen i julas, dvs tre månader sen. Ah, det har väl hänt att det gått mer tid emellan hemresorna men det kändes bara som om det var tre år sen jag var hemma senast... Skickade iväg La Manga-grabbarna till fotbollslägret i lördags morse och hade tjejerna på Schlagermiddag innan jag i söndags tog bussen hemåt Ullstaden. Spenderade söndag eftermiddag och kväll ihop med syrran en bag in box och två flaskor whiskey direktimporterade från Skottland, där Mats varit och fiskat. Whiskey är ganska gott. Säger som Erik Haags 6-åring, det är gaaanska gott men... naa... (Just det avsnittet av Landet Brunsås var riktigt bra!)
Träffade vänner, fikade, åt, fikade lite till och reste hem i onsdags. Precis vad jag behövde.

Nu blir det åter igen "hårdträning" ett par dagar innan undersökningen på Ullevål. Men inte för hård träning, knät får inte bli svullet, då kan de inte göra undersökningen på måndag och jag kan inte utföra de övningar de ska ha mig till att göra för att utvärdera mig. Aaah... frustrerad och trött på hela situationen.

Men inatt slipper jag i alla fall sova själv....! Anna droppade nämligen av Elita här vid 18-tiden och vi har ätit indisk mat, lyssnat på Dr Bombay och ätit chokladpudding! Sessan sussar nu sött i min sovsäck.

**
De flesta människor sätter upp vilkor för sin lycka,
men lycka kan vi bara uppleva om vi inte sätter upp några vilkor alls.
***

Haltande hönan

Uppdateringar från högkvarteret i Trondheimsveien sker inte så ofta men nu kommer förhoppningsvis skrivarlusten och orken tillbaka. Min vardag, både mentalt men inte minst fysiskt har existerat inom en radie på 400 meter de senaste 6 veckorna så nu ser jag fram emot att komma UT!

Som de flesta fått med sig så drog jag korsbandet under skidsemestern i Chamonix i slutet av januari. Det samt lite meniskskador och annat smått och gott har gjort att knät varit proppat med blod och därmed svullet helt fram tills nu i princip. Cykelträningen som jag driver med i princip varje dag börjar bli ordentligt tråkig eftersom jag inte ska lägga på motstånd i nån större utsträckning. Uppsidan är att jag börjar vänja mig vid mer styrketräning istället för "hopp- och lek" -timmarna som jag annars vanligvis ärar med min närvaro. Det jag saknar mest är Gyria-träningen, som så fint formar rumpa och ben. Och inte blir det bättre när massören som jag var hos idag, pga min nu i tillägg väldigt onda rygg, frågar om jag vill ha specialbehandlingen med produkter från Schweiz som sägs "strama upp" och "lyfta" nämnda problemområden... Hade det varit nån annan än Sveinung som jag tidigare varit hos under hans studietid på Axelsons så hade personen nog fått sig en höger snett underifrån massagebordet.

Sveining jobbar nu på Grünerløkka Helsesenter som Jan Jacobsen, Morten Harkets healer, en gång var med och startade.Se här! Och jo, visst, Jan driver det fortfarande men är nu i Spanien och startar ny hälsostudio. Han behöver nog egentligen inte göra nåt mer alls men brinner för yrket och det är precis SÅ det ska vara. All heder. Medans jag sitter här och överväger yrkesskifte... Men som Sveinung sa när vi pratade om det; det ordnar sig, det är universellt. Typ "what goes around, comes around". Jag kontrade med ett "akkurat, det ordnar sig för snälla flickor", varpå han frågar om jag inte varit snäll... Men menade nog inget illa med det, väljer att se det så, för SÅ bra känner vi inte varann.

Så nu är det alltså dags att komma ut ut kokongen! Igår sken solen, jag var ute en sväng och såg årets första nedcabbning! En Z3:a hade vågat sig ut och på vår balkong längst upp var det 12-14 grader i solen under dagen! Så jag checkar av den punkten på min "Nu är det vår"-lista ihop med takras och att (förhoppningsvis) alla livsfarliga istappar ligger på marken istället för att hänga från nån takränna. Släpp lustarna lös, det är vår!


Förhoppningar inför närmsta framtiden;

• komma med korsbandsstudien på NIMI Ullevål (bland landets bästa fysioinstitutet samt specialister på korsbandsskador


• höra av en person som efterfrågade mina kontaktuppgifter idag


• åka på kryssning (så klart...)

We die only once,
and for such a long long time

Med andra ord, ingen tid att förlora!

Young Blood

Ressugen...

Blir alltid, eller är ju egentligen det alltid, ressugen men kanske särskilt nu på hösten när det blir mörkare och kallare och man längtar, inte nödvändigtvis efter värme, men efter upplevelser och värmen av andra människor och möten med "nytt"! Vill ha mer! En vän lade helt sporadiskt ut en länk till en hemsida tillhörande ett spa i Estland och vips var tankarna igång...

Och stannar jag i kryssningarnas värld så blir det kanske en tur till USA snart också. Men på personalfronten ser det dystert ut och det är väl beroende på hur det går där som avgör den resans öde. Kollega A är fortfarande sjukskriven... och idag blev det förlängt med ytterligare en månad... Jag sysslar mest med kaoskontroll och flyter ovanpå ytan och under ligger minorna och väntar på att detonera. Det märks också på andra avdelningar och stämningen är inte riktigt på topp för att vara ärlig, även om det vänt på flera plan nu. Men såna här saker kommer ju alltid eftersläpande. Mitt upp i det kämpar man på, simmar motströms och har kraft men väl framme så är man totalt slut. Som tur har jag inte simmat så länge så än finns krafter kvar! Men nattjobbet som vakt på klubben har fått stå tillbaka, kan nästan längta dit ibland...

I helgen laddades batterierna i Borås och Göteborg. Mötte massor utav mitt goa folk på 3 dagar så det var en toppentur! Afterwork med Maria, Frida och Ulle på G i onsdags. Frukost hos Anita i Majorna i tisdags morse, lunch i stan med Jenny, fika med Annika innan avresa mot Borås och middag med Moncan på en av Borås nya resturanger, Lilla Bränneriet! Sicken dag! Fredagen spenderades i lite olika butiker och en halv höstgarderob köptes in! Dagen fortsatte med ansiktsbehandling hos Emma på XLNT http://www.studioxlnt.se/ och avslutades hos Frida på Karma http://www.salongkarma.se/ där även shoppingpåsen fyllldes på med lite nya smycken.

Kvällen avnjöts i goda vänners lag på George's på Yxhammarsgatan. Carl-Johan hade ordnat bord och med tanke på att han känner ägaren kom både det ena och det andra in som kanske inte kom på notan i slutändan. Anders var glad som vanligt, tror inte jag sett honom ledsen en enda gång faktiskt, kanske lite irriterad men aldrig arg, och 4 timmar sprang snabbt iväg. Calle och jag gick vidare, spanade in ett nytt uteställe som jag vill minnas hette Viva (?) som låg i vad som jag antar var gamla Sands nattklubb (har aldrig varit där ju....) lokaler mellan Öl- och vinkällaren och Sands resturang på Stengärdsgatan, bara ett stenkast från den lägenhet där jag bodde med Anne på Sandgärdsgatan. Bra initiativ och får de igång det så blir det säkert lyckat. Men Borås är ju lite inskränkt där..

Inte många nya ställen tas emot med positva kommentarer utan mer med; "jaha, det här ska ju bli intressant...huhum". Vakten släppte in oss gratis för att vi skulle få se oss om men nu dissade vi också iofs stället och gick vidare till Vimmel där ljudnivån var lite lägre och vi kunde snacka. Men igen, bra initiativ!


På lördagen var det Mats 50-års kalas! Syrran och Mats hade förberett för 60 anländande gäster och det kom väl ca 10 st som bara slank in, dock inte obemärkt och när Schillers från Lysekil dök upp var lyckan total! Haha, Åses min var obetalbar! De kom med ett stort fat varpå det låg 4 "hemfångade" humrar och lös eldröda! Sumpade, kokta och klara, fantastiskt!! Ja, vad går de på kilot, sådär 800kr skullle jag tipppa. De första såldes för 1300kr/kg var det nån som sa....




Oslo har bjudit på förhållandevis bra väder under september månad och en klar kväll i slutet av september gick vi på vandring längs Akerälven,.En så kallad ljusvandring där tusentals marshaller och lyktor tänts utmed vägen och som lös upp den stjärnklara kvällen. Olika aktiviteter och föreställningar följde utefter vägen och det var en upplevelse!


Och fler saker i eldens tecken; vår kamin hemma! Fantastiskt lyxigt med öppen spis! Aslak eldade i den nu i söndags för första gången den här säsongen! Vinden och källaren är full med ved så det är bara att elda på!

Väljer att avsluta med....

I have only one burning desire,
let me stand next to your fire.
.
.
.
.

Hösten är här...

Sitter i mitt krypin på 5e våningen med tända ljus och ett stor mugg te och ser ut över löven på träden och buskarna på vår innergård som långsamt börjar skifta färg och bli vackert gula för att snart bli intensivt röda och sen försvinna ner på marken.... Vanligtvis träder nån form av mild depression in för många människor vid den här tiden på året, och ja visst det är tråkigt att sommaren är slut och allt kul man har haft är ett minne blott, men säg nåt som varar för evigt, och minnena finns ju kvar, förhoppningsvis. (Min alzheimer light märks främst vid dagliga situationer så som jobbetc, inte så mycket lyckliga minnen som tur är!)

Men för mig är den här perioden magisk, att märka att luften bli kall och klar, se naturen förändras och kanske en själv också lite grann, inspirerar och ger nya krafter. Det som är negativt är att dagarna blir kortare och mörkare och det verkar som om man helt plötsligt har mindre tid till förfogande... men då får man tända ljus och mysa i mörkret i stället....

Och man får möjlighet att mysa med vänner på ett annat sätt, man behöver inte gå ut bara för att det är fint väder, man kan gott sitta inne! Mötte Amir, min gamla gymnasiekompis och hans fru på en middag på Dattere til Fru Hagen förra veckan. Men vi satt faktiskt ute och det ganska länge som för att insupa det sista av sommaren. Drack vin, åt tapas och tjôtade! Jättemysigt!
På lördagen tog vi en tur längs Akerälven i solen, ner i stan och fikade på Månefisken, en mysig resturang/cafe precis vid Akerälvens forsande vatten.

Veckan som gick bjöd också på en filmvisning, Uppergood, en norsk film i riktigt bra klass! En riktig feel-good film där jag bara satt och drömde mig bort under de två timmar den varade, fantastisk! Se den!

Igår var jag på blixtvisit i Stockholm. Har insett att jag antagligen varit fler gånger i Stockholm under 2009 än nångång tidigare i mitt 27-åriga liv! Börjar faktiskt gilla stan - och människorna i den!
Jag tog en tidig flight, hann shoppa lite innan jag mötte upp med Segel-Jenny för en snabb lunch innan hon körde mig till min jobbintervju. Det var den andra i ordningen men jag vet inte vad jag gör om jag får det...

Igår hade Anna ställt till med kalajs eftersom hon fyllt 364 dagar från 30. Började hemma hos henne med massa goa snacks och ostar och vin och bubbel och annat. Kom igång sent på grund av en jäkla huvudvärk men sen lossnade det. I samma veva droog vi ner till ett ställe som heter Luux som jag aldrig besökt tidigare (av naturliga skäl, var inte helt mitt häng) men stämningen var trevlig och champagnen kom på beställning!

Sonar ett inte allt för dyrt brott idag och när Anna ringde och ville ha frukost kl 12 så var det bara att gå upp. Ägg och bacon o Love Actually botade nåt som ändå mycket liknade en baksmälla...


Men fortsatt...
"There's someone I've been missing, I think that there can be a better half of me....."

Världen är så liten, gud så gôtt

Kaptens loggbok 6 september








Hemkommen från Göteborg. efter en tuff men totallyckad och fantastisk helg, som vanligt när man umgås med Våghalsarna. Tankar, funkderingar och framtidsprojekt blandas i en salig röra med rosé (säsongens sista?), jäger och gammeldansk och det går inte annat än att bara segla med vinden. Går ju att kryssa också om det skulle vara lite motstånd men oftast är vi ju så jäkla samkörda så det flyter på bra. "Lugn" hemmakväll på fredag och utgång på Deep på lördagen. Mådde sämst på lördagmorgonen...




Detta till trots sprang jag runt i varenda skobutik jag kunde hitta för att lokalisera och faktiskt rent fysiskt ta med mig ut ur butiken, den nya modellen av Converse som jag sett på fredagen. Men endast en butik hade dem och då så klart inte i min storlek. Och så ska de vara viiiita!
Jakten fortsätter...





Sprang på inte mindre än fyra bekantskaper på stan i Göteborg i lördags och innan jag drog ifrån Oslo i torsdags sprang jag på min gamla gymnasiekompis Amir som tatt pick och pack och flyttat till Oslo för att jobba som tandläkare! Sömndrucken och med cykelhjälm på huvudet ser jag att Amir ser vem jag är i samma ögonblick som jag gör det samma, och det blir ett rörigt morgonmöte där vi skrattar, pratar och snabbt upppdaterar varann och lovar att träffas snart! Så på tisdag blir det kanske en liten rundvandring i Oslo och mycket mer tjôt.


Nu slocknar snart vice kapten rosé sittandes, over and out lilla värld

Sommar, sol, segling, degning och letning

Kaptens logg 29 augusti 2009

Ursäkta, på grund av att min besättning inte varit helt närvarande under våren och sommaren är loggboken något dåligt uppdaterad. Det kan också bero på att kapten varit arbetsledig och allmänt lat sedan slutet av april som uppdaterande släpat efter. Men nu är jobbet igång igen sen 3 veckor, på ny avdelning men i samma firma. Jag jobbar nu med att kränga lyxiga kryssningar till norrmän, australiensare, engelsmän med flera. Vi säljer allt som håller högre klass än Royal Caribbean i princip. Du kommer inte att ha hört talas om hälften av rederierna men det är bra, har man inte de pengarna ska man kanske helst hålla sig undan. Men om nån nu e nyfiken o vill ha litt fina bilder och smarriga menyer kan ni ju kolla in tex http://www.seabourn.com/ eller http://www.silversea.com/.

Våren och sommaren gick fort som vanligt, trots faktumet att jag faktiskt var helt ledig. Runt midsonmmar spenderades några veckor hemma i Borås, Lysekil och Göteborg med avstickare för midsommarfirande hemma hos Per & Eva på Tjörn. Ett helt underbart ställe de köpt sig! Både gästfriheten och barskåpet var stort och det blev en klassisk midsommar med sill o nubbe, dans kring midsommarstången och massa gott snack.

Vädret lämnade en del att önska men dagarna efter midsommar slog det till ordentligt med 30 gradig värme och tja, då såg jag ingen anledning att resa till Oslo igen så det blev några nätter på Schillers övervåning med tillhörande lata dagar på klipporna och diverse resturanger. Tror inte jag åt hemma på 4 dagar... Leva livet!

Tillabaks till Oslo bara för att strax packa igen inför en oplanerad tripp till Visby med Anna! Efter lite överläggande blev vi 4 tjejer och en stuga på en camping nån kilometer från stan bokades ihop med varsin färjebiljett. Sicken kanonhelg det blev! Nästa år blir det Gotland igen, måste se mer av ön. Visby var ju fantastiskt men jag hann inte se så mycket mer tyvärr. Tre ord; fest, fest, fest...

Med sliten lever skyndade jag tillbaks till Oslo innan det var dags att bege sig till kusten igen, men denna gång västkusten och Lysekil. Syrran hyrde hos Schillers och vi fick en regnig vecka ihop innan Mats kom. Toog en avstickare med Maria och vi stack i väg i vår lilla husbil (reds anm pappas Renault Kangoo) uppåt kusten. Grebbestad och Hunnebostrand osäkrades innan Maria gav sig tillbaks till Götet och jag till syrran o Mats i Lysekil igen. Mer regn, lite till och så några stänk till beskriver vädret dessa två veckor men det är mysigt ändå och det blev väl några kkrogrundor vill jag minnas.
Var på Kristians 30-års kalas också, passade bra in och det är alltid kul att träffa Lysekilsbor. En sort för sig, haha!

Den efterföljande veckan var vädermässigt bättre, för det hade vi ju bestämt. Ja, den var bäst på alla sätt och vis faktiskt! Det var nämligen dags för den årliga seglingen (jadå, traditionen är igång!) och Våghalsarna stormande Lysekil lördagen innan det var dags för avfärd och satte ribban högt redan där. Hämtade upp vår skeppare Andreas (som var funnen genom Skärhamns-Pers kollega Simon) på söndagen på båten i Fiskebäckskil och begav oss utåt och uppåt, kunde bara gå åt ett håll! :-) Tre i besättningen var ju nya men jag vill säga att alla kom överens och var på samma våglängd nästan hela tiden (i vågrät position...?) och det blev en vecka att minnas lääänge! Och snart är det återträff igen, Göteborg 4-6 september! Håll i hatten och på med flytvästen!

Och när jag kom hem efter semestern var det ju dags att åka direkt hem till min nya "sambo" o den nya lägenheten på Rosenhoff. Tog ett tag innan jag och särrskilt alla mina grejer kommit på plats men nu trivs jag jättebra!

Och så här kan det se ut när Aslak planerar efterfest, innan han går hemifrån;

Men jag hann också med att träffa några av Våghalsarna när jag var i Stockholm för två veckor sen. Maria o jag körde hotellhäng på fredagen, i dubbel bemärkelse då vi sov på ett och festade på ett annat! Och på lördagen ställdes det som vanligt till med fest och hemma hos Ylva vankades det resturang-inspierad meny by John och klubbing senare på kvällen.

Igår var det firmafest och det känns bra att vara tillbaks i "kåken" igen om än i annan regi. Hemma i en gammal diplomatvilla höll gänget hov och Martin serverade cognac till cigarren som om det var vatten och innan dess hade det slinkit ner räkor, hummer, sushi och grillat... Sicken blandning men hur gott var det då! Aah!

Crazy boss ---->

Nu blir det fler hektiska veckor på jobbet men förhoppningsvis bryts vardagen med några fler skeppsbesök med middagar eller i alla fall vinluncher ombord på skeppen när de kommer hit. Och kanske nån resa? Eller nån date? Eller nytt jobb? (Ah, lite mystisk får man vara väl!)

I think I'm moving, but I don't know where