Bråda dagar efter nyår och ingen "kjæra mor" här inte. Kine kollega blir inte ett dugg bättre och är sjukskriven hela januari ut, med stor sannolikhet fortsatt i februari. Alternativa lösningar i hennes frånvaro har inte direkt duggat tätt…
...text saknas...
.
.
Man blir utsatt både jobbmässigt och på det privata planet när något sånt här händer. Har känt mig otillräcklig i veckan när jag tackat nej till två middagsinbjudningar från Anna, fika med Annika och mingel hos Kalle. Och det värsta, att jag och inte riktigt kunde finnas till för en vän i en nödsituation i veckan kändes inget bra. Ska läsa mer Secret av Rhonda Byrne och lära mig lägga pusselbitarna bättre.
Och när vi ändå mjukstartar året på detta vis så ställde branschen till med reselivsmässa i helgen. Det verkar inte som om Norges reseorganisation helt förstått att folk handlar dåligt i januari - och arrangerar därför den årliga motsvarigheten till TUR-mässan just andra veckan efter nyår… Men kanske är det ett smart drag ändå, eftersom folk är resesugna efter lång tid i mörker och kyla så vår monter var tämligen nersprungen under besöksdagarna -detta utan vare sig godis eller give-aways.
Som sig bör var det också hejdundrande fest på fredagen för alla utställare. Smuget hade tagit på sig arrangemanget och 600 biljetter hade blivit sålda så det var trångt och härligt, även om jag med säkerhet kan säga att det inte var 600 pers i lokalerna. Festen fortsatte på en av Hurtigruttens skepp som låg nere vid kajen nedanför fästningen.
Dessvärre fortsatte festen lite för länge för mitt eget bästa… dagen efter. Kl 10, eller lite försenad, stod jag i alla fall i vår monter med bästa läge precis vid ingången i hallen. Kul att prata med så mycket folk även om det sällan blir mer än resesnack. Men jag lyckades pricka ganska rätt när jag efter lite utvärdering frågade två svenskar, som jag informerat om våra resor, om de möjligtvis kände någon på västkusten som hade båt och kunde vara skepppare för Våghalsarna i sommar. Killen höll på att tappa hakan och trodde nog att jag var synsk för han fick ur sig att han funderat på att köpa två charterbåtar och starta verksamhet. Men detta var nog inte den äkta hälften helt med på förstod jag så vi får väl se om det kommer nån e-post med mer info. Som det ser ut nu har vi en skepppare men att tro att vi fyra Våghalsar skulle ha råd att chartra en egen båt är inte realistiskt just nu så det blir nog att vi åker med samma skeppare, samma båt som 2008. Och det var ju inte det tokigaste helller!
Helgen toppades med några timmar i dörr´n på restaurangen. Efter x antal kaffekoppar under dagen, trött och med huvudvärd verkade kvällen ganska lång trots två av de bättre vakterna som kollegor. Men som ljus i mörkret och regnet fick jag faktistk en ärlig komplimang från en hyffsat nykter kille som utan baktanke eller erbjudande om efterfest, undrade om jag visste hur vacker jag är. Då kan man inte annat än smila!
Nu är det Sköna Söndag som gäller!
If we live good lifes, the times are also good. As we are, such are the times.
Oslo sett från Holmenkollen




